På modet med miljö

Förra veckan, grävandes i en frysdisk på ICA, överhörde jag en diskussion om så kallad flygskam. ”Äh, det är bara en trend att vara miljömedveten och inte flyga! Den trenden dör snart ut, och jag tänker minsann inte anpassa mig efter en massa olika trender hela tiden” var orden som fick mig att vilja kasta paketet med frysta blåbär i marken – alternativt rakt på personen som talat – och skrika ”Vakna! Miljöhotet är inga jäkla stuprörsjeans, foppatofflor eller hockeyfrisyrer! Samma sak med miljömedvetenheten, det är ingen trend man kan strunta i att följa!”. Men, jag förblev tyst. Detta var nog första gången jag har velat kasta bär på någon, men verkligen inte första gången jag hört ”trend” som argumentet för att inte engagera sig i miljöfrågor.

Innan vi fördömer frysdiskpersonen helt och hållet finns det dock en sak vi måste fråga oss – Kan det ligga något i det personen sade? Är det en trend att vara miljömedveten? Svaret på den frågan tror jag är: ja. Allt runtomkring mig tyder faktiskt på att det är på modet med miljö; influencers som promotar trädtandborstar, företag som tar fram hållbara varianter på klassiska varor, senaste upplagan av ”årets julklapp” (som var ”återvunnet plagg”) och kändisar som postar selfies med Greta Thunberg. Så, på sätt och vis är det ett korrekt antagande att det är en trend att vara miljömedveten och inte flyga. Men, här måste man ändå se nyansskillnaderna – det måste finnas skillnad på trend och trend.

Låt oss jämföra hållbarhetstrenden med en annan trend: hockeyfrillan. Jag – som i och för sig är för ung för att ha några egna minnen av den – ser framför mig det blonda svallet på Tommy Nilsson fladdra till tonerna av densammes mellobidrag 1989, så fort jag hör talas om denna mytomspunna frisyr. Tanken som följer är naturligtvis: VARFÖR, och HUR blev detta haveri till frisyr en trend? Svaret är: jag vet inte, samt jag förstår inte. Någon påstår sig säkert ha ett svar, men jag tror att många tänker som jag: hockeyfrillan var helt enkelt en klassisk trend – omöjlig att härleda och över på några år. Går det då att säga samma om hållbarhetstrenden? Omöjlig att härleda? Svar: nej, ett faktiskt klimathot tillsammans med studier och fakta kräver en trend som denna för att människor ska reagera och agera. Över på några år? Svar: nej, omställningen till ett mer hållbart samhälle kommer ta mer än bara några år och med en strid ström av nya uppfinningar och idéer tyder inget på att vi kommer sluta bry oss om miljön. Alltså går det faktiskt inte att säga miljömedvetenhet ”bara är en trend” – den är så mycket mer än så.

Vidare finns det en helt egen diskussion kring huruvida det är bra eller inte att hållbarhet har gjorts trendigt (ping ”Greenwashing”) men jag tänker stanna här, vid att miljömedvetenhet förvisso är en trend, men att den samtidigt inte följer samma princip som övriga trender. Att inte sopsortera är inte samma som att vägra bära foppatofflor på stan. Nej, det är faktiskt bara att hänga på den här trenden. Det går inte att komma ifrån att den är fullt rimlig och motiverad. Den visar heller inte några tecken på att försvinna. Så, till frysdiskpersonen: Ta dig en stor kopp skärp-dig och häng med på hållbarhetståget, annars riskerar du att få bär i huvudet nästa gång du är på ICA.

Agnes Garvell

Hållbar hållbarhet

Det talas mycket om att dagens människa behöver lära om för att kunna uppnå en hållbar livsstil. Samtidigt trycker allas vår Greta Thunberg på att det inte finns tid för att successivt öka sina miljömedvetna vardagsval utan att denna omlärning behöver ske på sekunden. Nu kommer nog kära Greta börja gråta, men nedan följer mina tankar om hur jag tror att vi egentligen når målet om ett hållbart samhälle; hur vår hållbarhet blir hållbar!

Att lära om tolkar jag som att ändra sin livsstil och när jag hör detta tänker jag osökt på alla dessa eviga nyårslöften jag gett mig själv. Jag, tillsammans med stora delar av svenska folket, är nämligen en sådan som vid 12-slagets champangeklirr oräkneliga gånger svurit att börja träna mer under kommande år. Detta gjorde jag senast årsskiftet 2018/2019 och ändå sitter jag här nu, i juni, och försöker minnas när det egentligen var jag besökte gymmet senast. Nyårslöftet är alltså inte riktigt min grej. Det håller aldrig i längden, vilket jag tror att många kan relatera till. Med facit (läs: otaligt googlande av ”varför håller jag aldrig mitt nyårslöfte?!??” samt ”Hur bryter man egentligen vanor?” och ”Är det omöjligt att byta livsstil?!”) i hand vill jag påstå att mycket tyder på att nyckeln till omlärning eller byte av livsstil är att ta ett steg i taget. Ibland väldigt små steg eller till och med ett steg tillbaka, men att man trots detta ska vara nöjd med sig själv. Riskerar man att gå ut för hårt – vilket ärligt talat ett löfte om att börja träna varje dag trots att man vanligtvis på sin höjd springer till bussen någon gång i veckan är – riskerar man också att förlora och ge upp. Det är alltså klassisk positiv förstärkning: uppmärksammandet av det positiva istället för det negativa och något som generellt kopplas till upplärning av hundar och i vissa fall barn, som gäller för omlärning för vuxna människor också! Tänka sig va’, vad hjärnan är simpel ändå.

Kan bristen på globalt miljöengagemang bero på att folk ser sitt miljötänk som ett nyårslöfte snarare än något som ska vara för livet?

Så, är det för kontroversiellt att applicera denna tanke om positiv förstärkning på omlärningen av människans miljöovänliga vardagsvanor också? Kan bristen på globalt miljöengagemang bero på att folk ser sitt miljötänk som ett nyårslöfte snarare än något som ska vara för livet? Är det därför så många inte ens kommer igång, för att projektet ”rädda världen” känns lika stort och ouppnåeligt som att bli redo för ”beach 2019”?

Till er som nu tror att resten av texten kommer att handla om att jag anser det vara okej att två gånger per år få ett bakslag i sitt miljötänk och råka flyga till Thailand vill jag säga – nej, så är det inte. Det är inte den typen av saker som går under kategorin vardag i min värld. Teorin om den positiva förstärkningen är alltså inte applicerbar på de stora miljöbovarna i samhället, för där finns helt enkelt inte utrymme för små steg, varken fram eller bak. När det kommer till t.ex. långflygningar eller investeringar i stora miljöovänliga företag är jag full on Greta – det är bara att lägga av med, på sekunden. Där spelar det ingen roll om du så har jordstampat golv hemma och bara äter egenodlade morötter; om du fortfarande njuter Thailandscharter var tredje månad är din vardagsomlärning i jämförelse onödig. Nej, jag menar istället de till synes mindre sakerna, de som du kanske ofta gör av ren vana och bekvämlighet.

Vad du äter skulle kunna vara en sådan sak, och det ingår i de flesta människors vardag. Jag själv är redan vegetarian av såväl miljö- som etiska skäl, men jag kan tänka mig att samtidigt som jag kämpar med att försöka masa mig till gymmet finns de dem som försöker konsumera mindre kött och animaliska produkter. Jag får ofta höra att andra inte förstår varför man kan vara vegetarian då de ”aldrig skulle klara det själva”. Det är i sådana lägen den positiva förstärkningen kommer in – det är inget att klara! Så länge du inte gör det till ett förbud! Vänd istället på det och se det som en vinst att du faktiskt åt lite mindre kött denna vecka, cyklade till jobbet två av fem dagar, eller köpte sommarjackan second hand. Trots att det låter motsägelsefullt är det kanske ändå så att vi får försöka se det lilla positiva i vår annars obehagligt negativa miljösituation. Detta i alla fall till en början, för att sedan höja kraven. SÅ tror jag att man lär om, med hjälp av positiv förstärkning av miljövänliga vardagsval. DET är hållbar hållbarhet för mig.

Sedan, är det ju såklart ganska orättvist att barn och hundar får godis och kärlek av föräldrar som tecken på positiv förstärkning medan vi vuxna får sköta den biten själva. Men jag kan säga så här – jag är din miljövänsvän om du är min. Bara ring mig så kan jag uppskatta dina små och stora steg och säga ”Bra xxx, du har blivit så himla bra på att plocka isär mjölkpaketet när du sopsorterar istället för att bara kasta hela grejen i brännbart!”. Och du, du kan säga ”Bra Agnes, du behöver faktiskt ingen bil i centrala Lund! Gå nu till gymmet med dig!

(oroväckande) varma sommarhälsningar,

Agnes Garvell

3 steg för att komma igång med ett månadssparande

1) Hur mycket kan du spara varje månad? 💰 Beloppet du väljer att börja spara kan du sedan öka eller minska när du vill. Men viktigt är att sätta upp ett autogiro eller en stående överföring så det sköter sig själv. 
2) Välj ut 4 fonder att spara i från din banks fondlista och välj fonder som har risknivå 5 - 7. Har du svårt att välja fonder så gör det enkelt för dig, välj de fyra översta fonderna som börjar med samma bokstav som ditt eget namn. Titta på avgifterna, välj billiga fonder och undvik fonder som kostar över 1 %. 

Du behöver inte stressa över ditt fondval, väljer du fyra olika fonder med hög risk och låg avgift så har du gett dig själv alla förutsättningar som finns för att få en långsiktigt bra avkastning.
3) Luta dig tillbaka, ha en skön sommar och ett underbart liv 👍

Nobels fredspris till Elon Musk?

Vi hade inte varit mitt i en världsomspännande elbilsrevolution nu, utan Elon Musk. När Tesla byggde sin första elbil 2008, så var det inga av de stora biltillverkarna som tog el eller Tesla på allvar.

”Volkswagen som för några år sedan var mitt i dieselgate och manipulerade avgastester, säger nu att de skall producera 22 miljoner elbilar på 10 år”.

Elon Musk har lyckats skapa en längtan efter något som nästan är magiskt. En sexig bil, inga avgasrör, ren och snygg, snabb och med en massa häftiga finesser.

Vi kommer inte att ha mindre transporter av människor och varor framöver, vi kommer förmodligen ha mer. Därför är skiftet från fossil förbränning en förutsättning om vi skall nå en hållbar framtid.

Undrar hur världen sett ut om vi haft en Elon Musk inom varje bransch? 

Ok, Greta kan också få nobels fredspriset, men först måste ju Elon Musk få det!

Vem skall bankerna skänka alla pengar till?

Förra sommaren meddelade Danske bank att man skulle skänka bort de bedömda vinster, som banken kan ha gjort på transaktioner med koppling till penningtvätt från åren 2007 – 2015, till välgörenhet. Sedan dess har misstankar om penningtvätt spridits till fler skandinaviska banker.

Om alla banker som eventuellt varit involverade i detta, skulle välja att skänka bort de pengar man tjänat på penningtvätt de senaste åren, vem skulle man ge pengarna till?

Vad säger ni? Vilken välgörenhetsorganisation borde pengarna gå till, kommentera gärna!

Att sälja eller inte sälja, det är frågan!

Om jag äger en aktie eller om jag väljer att sälja den, har ingen påverkan på företaget vars aktie jag äger (eller säljer). Men varför skulle jag äga en aktie i ett företag som gör något som jag inte tror på, eller vill vara involverad i?

”Företag vill vara inkluderade och omtyckta!”

Det är mycket saker vi gör i livet som har väldigt liten påverkan, men vi gör det ändå. Vi går och röstar i riksdagsval trots att den enskilda rösten har väldigt liten påverkan, vi källsorterar trots att det varje enskild person gör har väldigt liten påverkan, men vi gör det ändå för ”It´s the right thing to do”.  

Om jag som helt vanlig privatperson inte vill äga aktier i oljeföretag, spelbolag, flygbolag eller banker som tvättar pengar, så har det ingen påverkan på företagen alls. Men om många har samma åsikt, så kan de ha en enorm påverkan. Anledningen är att företag, oavsett vad man gör, vilken bransch man är i eller hur stort företaget är, vill vara inkluderade och omtyckta.

Kunder vill göra affärer med ett omtyckt företag, anställda vill jobba för ett omtyckt företag och andra företag vill associeras med ett omtyckt företag.

Så i slutändan är det vanligt folk, som dig och mig, som bestämmer vilken värld vi vill ha!

Skeppet håller på att svänga!

Ok, mängden CO2 som släpps ut i atmosfären varje år minskar inte. Det blir varmare och varmare och områden som aldrig haft problem med torka upplever nu perioder av vattenbrist.

2019 är året för det hållbara paradigmskiftet! Nu behöver vi bara en betydande världshändelse att knyta upp det på, så vi kan föra in det i historieböckerna.

Andelen vind- och solenergi växer mycket fortare än vad marknadens aktörer uppskattat. Den billigaste energin är inte längre den vi får ur marken, utan den vi får från solen.

Företag inom alla branscher tvingas att anpassa sina verksamheter till en hållbar framtid, företag som inte klarar det finns inte om 10 år. Nya företag vars affärsidéer bygger helt på hållbara idéer växer fram och tar mer och mer plats.

Helt vanligt folk ändrar sina vanor, vi äter mindre kött och mindre mejeriprodukter, vi väljer tåget istället för flyget och byter dieseln mot en cykel eller elbil. Vi investerar våra sparade pengar och pensionspengar i hållbara företag, både för att det ger en bättre avkastning och för att det känns rätt. Vår medfödda syn på konsumtion börjar ifrågasättas.

Lägg året 2019 på minnet, det var då det skedde!

Kan penningtvättsskandaler leda till nytänkande inom bank?

Vi har rekordlågt förtroende för våra storbanker. Få av oss, skulle med stolthet säga, att vi är kunder i den ena storbanken eller den andra.

”Det är numera lika ”sexigt” att identifiera sig med en storbank, som att identifiera sig med en dieselbil eller ett cigarettmärke”

Tänk om bankerna skulle använda den turbulens som nu uppstått, till att utveckla sin verksamhet och bli nya och bättre banker. Tänk om de skulle skapa banker som var så bra att kunderna ville vara kunder där. Med digital lösning som andas nutid eller ännu bättre, håller fintech nivå. Med hyggliga priser. Banker som var fokuserade och duktiga på sin kärnverksamhet, istället för att sälja en palett av medelmåtta produkter. Tänk om de släppte ut alla de där trevliga och sociala människorna som bankerna envisas med att kalla rådgivare, de skulle säkert göra mer nytta någon annanstans i vårt samhälle. Tänk om de lämnade kvartalsresultat och ”vinst till varje pris” och istället tänkte långsiktigt och ”hållbart till varje pris”.

Det är en bank jag skulle vilja vara kund i, och jag skulle gladeligen berättat det för alla jag känner.  

Man vs. Beast

Burton Malkiel gjorde en studie på 70-talet vid Princeton Universitetet och kom fram till att, en aktieportfölj som en pilkastande apa hade valt ut, gav samma avkastning som de ”professionella” förvaltarnas portföljer.

”slump eller tur, otur eller skicklighet”

Tänk så mycket tid vi hade fått till annat om vi lät våra husdjur sköta all kapitalförvaltning. Och så skönt det hade varit för alla hårt arbetande kapitalförvaltare, att slippa stressen att jaga ett index som vilken golden retriever, dvärgkanin eller nymfparakit med enkelhet når upp till.